Fungerar blåljusglasögon? Därför svarar forskningen både ja och nej

Vad kom Cochrane-översikten fram till?

Cochrane är den mest citerade källan när någon frågar om blåljusglasögon fungerar, och med rätta. Översikten från 2023 gick igenom 17 randomiserade studier med sammanlagt 619 deltagare. Slutsatserna i korthet:

• Ögontrötthet vid skärmarbete: det finns sannolikt ingen kortsiktig fördel jämfört med vanliga glas.
• Sömn: underlaget är för svagt, med mycket låg tillförlitlighet, för att säga om glasen gör skillnad.
• Näthinnans hälsa: inga studier gav svar.
• Biverkningar: inga konsekventa rapporter.

Det är en ärlig och viktig sammanfattning. Men den svarar på en fråga om en viss sorts glas, och den sorten är inte den som de flesta kvällsglasögon tillhör.

Varför säger studierna olika saker?

Ordet blåljusglasögon täcker två produkter som har lite gemensamt.

Den första är klara glas med en beläggning som reflekterar en liten del av det blå. Översiktens förstaförfattare påpekade själv att sådana glas oftast filtrerar ungefär 10 till 25 % av det blå ljuset. Det är den typen som dominerar i optikerkedjornas sortiment och i de flesta studier om ögontrötthet.

Den andra är färgade linser, gula, orange eller röda, som tar bort nästan allt i ett definierat våglängdsband. Våra röda linser filtrerar 99 % mellan 400–550 nm. Det är en skillnad i storleksordning, inte i nyans.

Frågorna skiljer sig också. Ögontrötthet vid skärmen hänger främst ihop med att vi blinkar mindre och fokuserar nära länge, inte med blått ljus. Melatoninet på kvällen styrs däremot just av blått ljus, mellan 446 och 477 nm. Att en lins inte hjälper mot det första säger därför lite om vad den gör med det andra.

Vad säger forskningen om kvällslinser?

I laboratoriet är bilden ganska samstämmig. Orange glas hindrade starkt nattljus från att trycka ned melatoninet i en kanadensisk studie från 2006. Orange glas framför LED-skärmar dämpade skärmens effekt på melatoninet hos tonåringar i en schweizisk studie från 2015. Amberfärgade glas två timmar före sänggåendet gav bättre självskattad sömn och längre uppmätt sömntid hos vuxna med sömnbesvär i en amerikansk studie från 2018.

Studierna är små, 13 till 14 deltagare var. Och steget från dämpad melatoninhämning till bättre sömn för alla vuxna är inte bevisat. Det är exakt vad Cochrane säger, och vi håller med. En studie i PNAS 2019 visade dessutom att känsligheten för kvällsljus skiljer sig mer än 50 gånger mellan människor, vilket gör att samma lins kan betyda mycket för en person och lite för en annan.

Vad lovar vi, och vad lovar vi inte?

Vi lovar att linsen filtrerar det vi säger, i det band vi anger. Vi lovar inte mindre ögontrötthet, färre huvudvärkar eller bättre sömn, eftersom det inte är bevisat och vi inte vill att du ska köpa något på ett påstående som inte håller.

Det är samma test du kan ställa till vilket märke som helst. Tre frågor räcker:

• Vilken procent, i vilket våglängdsband? En siffra utan nanometer betyder ingenting.
• Vem har mätt, och när? Fråga efter linsdata eller testintyg.
• Vilken lins gäller siffran för? Ett märke med flera linser ska ange en siffra per lins.

Står det 100 % blockering är det en varningsflagga. Ingen färgad lins släpper igenom exakt noll av ett helt band, och den som skriver så har sällan mätt.

Vem har mest nytta av kvällslinser?

Den som har skärm eller starkt ljus de sista timmarna före sängen och vill ta bort ljussignalen utan att släcka allt. Den som jobbar sent, spelar på kvällen eller tittar på serier i ett ljust vardagsrum. Vill du förstå mekanismen bakom finns den i Blått ljus och melatonin.